Detta är personlig assistans (LSS)
Personlig assistans är ett individuellt stöd för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Målet är att ge möjlighet att leva självständigt och på samma villkor som andra.
Assistansen omfattar hjälp med grundläggande behov som personlig hygien, måltider, på- och avklädning och kommunikation. Den kan också omfatta stöd i vardagen, till exempel för att kunna arbeta, studera eller delta i samhällslivet. Det handlar inte bara om omsorg, utan om att skapa förutsättningar för delaktighet.
För att få personlig assistans enligt LSS måste man tillhöra lagens personkrets och ha stora behov av stöd. Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka betalar staten ersättning via Försäkringskassan, annars ansvarar kommunen. Stödet är knutet till personen och kan ges från några timmar i veckan till dygnet runt.
En viktig princip är självbestämmande. Den som har assistans bestämmer vem som ska arbeta som assistent och hur stödet ska ges. Assistansen kan ordnas av kommunen, ett privat företag, ett kooperativ eller av personen själv som arbetsgivare.
Lagstiftning och utveckling
LSS infördes 1994 och beskrevs som en frihetsreform. Den gav personer med omfattande funktionsnedsättningar en tydlig rätt till stöd för att kunna leva som andra.
Under 2010-talet blev bedömningarna mer restriktiva. Färre personer beviljades statlig assistans, och många förlorade stöd. Kritiken har varit omfattande, även från FN, som ifrågasatt om Sverige fullt ut lever upp till rätten till ett självständigt liv.
Lagändringar har därefter genomförts för att stärka rätten till assistans och öka rättssäkerheten. Samtidigt har kontrollerna mot fusk skärpts. Utmaningen är att skydda systemet utan att försvaga rättigheten.
Detta får du för 347 kronor
År 2026 är den statliga ersättningen 347,70 kronor per assistanstimme. Beloppet ska täcka lön, arbetsgivaravgifter, pension, försäkringar, administration och andra kostnader. Mer än 90 procent går till löner.
Den statliga kostnaden är cirka 30 miljarder kronor per år, ungefär två procent av statsbudgeten. Samtidigt gör assistansen det möjligt för omkring 13 000 personer att arbeta, studera, vara föräldrar och delta i samhället.
Personlig assistans är därför både en rättighetsreform och en investering i delaktighet och självständighet.
Att värna assistansen är att värna principen om jämlikhet och rätten att bestämma över sitt eget liv.
Indexering av schablonersättning
Schablonersättningen från staten som finansierar assistansersättningen har i drygt 10 års tid underfinansierats, årliga höjningar har inte varit i närheten av att täcka årliga löneökningar. Därfmed blir det allt svårare att betala assistenters löneökningar och olika omkostnader. Därför kräver vi en kompensation för alla år med underfinansiering och sedan en årlig höjning som följer löneökningarna.
